Resa till Klarälvsloppet Roller Ski 20 september – roligt och hållbart med TK! Häng med till ett kul, lättkört rullskidslopp längs den fina Klarälvsbanan i Värmland! Resan följer Team Kungälvs och styrelsens hållbarhetsönskemål: Vi åker kollektivt till och från Göteborgs central, tar tåget till Karlstad tillsammans så vi kan ladda och ha roligt på resan. På söndag morgon åker vi med loppets bussar till starten. I Karlstad bor vi på litet hotell på huvudgatan på gångavstånd till tågstation och målområdet och nära restaurang där vi äter uppladdningsmiddag på lördag kväll. Banan är lättkörd utan backar o kurvor, det är fin service och goa bullar och det går att välja 90, 60 eller 21 km så det finns en sträcka för alla?. Den längsta sträckan startar på morgonen sedan släpps de kortare distanserna på efterhand under förmiddagen så vi går i mål ungefär samtidigt och kan heja på varandra vid målgången! Resa och boende Resa: Vi åker gemensamt med tåg på lördag eftermiddag 19/9 hemma igen på söndag kväll 20/9. Västtrafik från Eriksdal eller Ytterby. Tåg från Göteborg kl 13.14, framme i Karlstad 15.40. Hemresa söndag 20/9 med SJ från Karlstad med tåget 18.09, framme i Göteborg 20.40. Västtrafik till Eriksdal/Ytterby. Gemensam bokning görs när lågprisbiljetterna släpps i slutet av maj. Boende: Solsta hotell (solstahotell.se), Drottninggatan 13. Hotellet ligger 250 meters promenad från tågstationen och 850 m promenad från målområdet i Museiparken där bussarna till start avgår. Vi har reserverat hela hotellet, 15 sängplatser, i 2, 3, eller 4-bäddsrum inkl frukost. Fördelning av rum när vi vet vilka som åker med, priset blir max 450 kr/person om vi fyller platserna i rummen. Vi får ha kvar ett av rummen till söndag eftermiddag för att förvara packning och duscha och byta om efter målgång. Anmälan senast 31 maj Loppet: Anmäl dig innan prishöjningen senast 31/5, välj distans 90, 60 eller 21 km och beställ busstransport till start. http://klaralvsloppet.se/anmalan/ Nummerlappar hämtas vid respektive start på söndagen. Tåg och boende: Maila namn, mobilnummer, mailadress, vilken sträcka du ska åka, ev SJ-priokort-nummer och om du har speciellt önskemål på rumskamrat till Annica ( annica@phcab.se )senast 31/5. Kostanden för tågbiljetterna swishas i samband med bokning. Hotellet betalar vi var och en på plats i Karlstad. OBS! 15 platser finns reserverade på hotellet, så först till kvarn gäller! Efteranmälan senast 31/8: Anmälan till Klarälvsloppet innan sista prishöjningen senast 31/8 http://klaralvsloppet.se/anmalan/ beställ busstransport till start när du anmäler dig. Rummen är avbokningsbara tom 31/8, så vi behåller eventuellt resterande platser på hotellet tills dess. Tåget egen bokning. Maila annica@phcab.se angående hotellrum. Träning: Nu håller vi igång rullisträningen hela året. Ses i vårsolen J
Nordenskiöldsloppet 2018 the story Logistik Dagen innan loppet ägnades en del tid åt logistik kring de fyra tilldelade plastsäckar som man skulle packa med noga genomtänkta val av ombyte av kläder och övriga artiklar/mat som man önskade att ta med under skidloppets olika stationer. Frågan var på vilken station vill jag ha min varma väst? När ska jag ha ett extra underställ och när behöver jag pannlampan? Det skulle packas i vit säck – Granudden 60/140 kilometer, grå säck – Ragalvisjiegge 20 /180 kilometer, blå säck – Årrenjarka 100 kilometer (Vändpunkten) och svart plastsäck för start/mål (Dusch och ombyteskläder). Loppet Starten från Purkijaur gick lördagen den 24 mars klockan 06.00. Vi var ca 394 deltagare i loppet (Mindre än hälften av alla deltagare klarade att ta sig i mål) eliten stod längst fram och jag stod längst bak i ledet tillsammans med amatörerna. Ett ymnigt snöfall tog fart och det snöade hela dagen och de resterande timmar för mig ute på banan i spåret. Den allra första milen fanns det två spår, resten av loppet fanns det som allra bäst ett spår. Det tog rejält på mina krafter att spåra själv vissa delar av banan (År 1884 fick Pavva Nilsson Tourda spåra de 220 kilometerna själv). Bild tagen från Nordenskiöldsloppet.se Banan slingrar sig dels genom naturreservat vilket innebär att det finns restriktioner kring skoterkörning runt vissa områden. Det var en anledning till att arrangörerna inte gick ut med att spåra igen trots att alla spår i stort sett var igensnöade redan efter ca 5 – 10 kilometer in i loppet. Inledningsvis var de första 40 kilometerna relativt enkla. Det var milslånga flacka sträckor över Lilla Luleälvens sjösystem för att sedan slingra sig upp i fjällkanten längs dalgångar. Vid stationen Randijaur (40 km) fanns det bara varmt vatten, allt tilltugg var slut. Troligtvis hade inte arrangörerna beräknat att det ihållande snöfallet skulle kräva extra energi för motionärerna. Jag passerade Majves (50 km) – Granudden (60 km) – Tjåmotis (70 km) – Sågudden (80 km) och Njavve (90 km). Nu började klättringen rejält i flera kilometer och sedan kom de efterlängtade utförslöporna i kraftiga höger och vänstersvängar – det var störtlopp med längdskidor. I de snabba utförslöporna mötte jag snöskotern som varnade mig för att nu kommer eliten. Eliten hade redan passerat vändpunkten Årrennjarka – 100 kilometer och var nu på väg tillbaka. Äntligen fick jag möjlighet att praktiskt använda mina nyvunna kunskaper som jag kämpat med i backarna på Bredfjället i Ljungskile – att kliva ur spår i hög hastighet i nerförsbackar. Eliten skulle upp – och jag skulle ner i ett och samma spår. Milen mot Årrenjarka (vändpunkten 100 km) – översättning från samiska betyder det Ekorre udden – var den vackraste och längsta milen jag någonsin gjort på skidor. Klockan var ca. 17.30 och solen sänkte sig bakom fjällvärlden. Framme vid vändpunkten tog jag av mig skidorna och satte mig ner i sametältet (Kåta) framför elden och åt och drack allt jag som serverades från menyn; två tallrikar köttsoppa, gel i olika smaker, kaffe, sportdryck, saltgurka, blåbärssoppa, två ostsmörgåsar, två energidrycker och dessutom en kanelbulle. Med nya krafter och extra varmt underställ och pannlampan placerad på huvudet – började äventyret tillbaka. Det var samma väg tillbaka som jag hade kommit. Först var det Njavve (110 km), sedan kom jag till Sågudden (120 kilometer) och Tjåmotis (130 kilometer) – och jag minns inte hur – men jag lyckades hålla mig uppe i alla backar. Station efter station. Mellan Tjåmotis och Granudden (140 kilometer) kom krampen i uppförsbackarna. Nu hade jag svårt med att hålla värmen i kroppen speciellt i utförslöporna. Varningsskyltar påpekade att jag skulle se upp för kommande skidåkare från motsatt håll – det var ju ingen risk för mig. Jag var ju helt ensam ute i skogen. Vad jag inte visste då som jag fick reda på efteråt var att jag även var sist ute totalt i hela loppet. Mellan Granudden (140 km) och Majves (150 kilometer) gav jag upp. Krampen var ett faktum och jag kunde inte just då förflytta mig en enda meter. Erfarenheter och upplevelser Jag beslutade mig för att bryta loppet efter ca 150 km. Jag har dels lärt mig att man inte kan förbereda sig för allt och det man minst anar kan ske när som helst. Min upplevelse av loppet är fortfarande totalt magisk på många olika sätt – som att tex åka skidor i mörkret i den lappländska skogen. Nordenskiöldsloppet är inte bara en fest för skidåkare i en fantastisk fjällmiljö. Det handlar även om att få uppleva och få ta del av den lappländska djur och naturlivet tillsammans med den samiska kulturen – och såklart alla fantastiska människor som jag har mött på resan. Jag fick även uppleva på distans och se en ren som sprang i den lappländska fjällvärlden. Det är självklart att jag kommer jag att stå på startfältet igen den 13 april 2019 (Preliminärdatum för nästa års Nordenskiöldslopp) för ett nytt försök. Dels är jag sugen på revansch men jag är ju fortfarande nyfiken på vad är Vätternrundan är i jämförelse med världens längsta arktiska skidlopp på 220 kilometer? /Karin McKee
Team Kungälvs Karin Mc Kee kör Världens tuffaste ultralopp på skidor , 22 mil.
Vad är Vätternrundan i jämförelse med världens tuffaste och längsta ultralopp på skidor? Det vill jag ha svar på. Nu när jag har jag kört mer än totalt 10 Vasalopp (inkluderat Öppet Spår) känner jag mig både mentalt och fysiskt redo att utmana min skidåkning till en helt ny nivå. Det handlar om det arktiska ultraloppet på skidor; Nordenskiöldsloppet på 220 km. Frågan är om jag är redo för den här tuffa utmaningen? Min största drivkraft till loppet är min nyfikenhet och viljan att utforska livet. Det handlar även om en enorm tacksamhet till min egen kropp som har kraft att ta mig ut på äventyr. Framförallt är det min skidglädje som driver mig till att ställa mig på startlinjen till världens längsta och tuffaste skidlopp lördagen den 24 mars klockan 06.00. Starten går från Purkijaur, 15 km nordost om Jokmokk. Loppet går norr om polcirkeln via Purkijaur – Granudden – ÅrreNjarka – Granudden – Jokmokk. Loppet följer samma bana mot ÅrreNjarka och tillbaka mot Jokmokk. Förberedelser inför ett långlopp En viktig förberedelse för mig var att cykla Vätternrundan med Team Kungälv där vi delvis körde under de mörka timmarna på dygnet. Det handlar om att uppleva ett långlopp, att träna och förstå hur kroppen svarar efter flera timmars fysiskt arbete under natten, utan sömn och oregelbundet intag av mat. Det var även viktigt för mig att pröva min utrustning i praktiken som tex en pannlampa innan ett lopp. Jag hade köpt en kostsam pannlampa till Vätternrundan och lyckades med att ignorera bruksanvisningen innan loppet. Det resulterade med att batteriet helt plötsligt upphörde att fungera mitt i natten. Tur för mig att cykelkompisen hade en extra lampa till mig! Det vill jag inte uppleva när jag är ensam i skidspåret, mitt i natten. Under våren och sommaren har det varit mycket cykelträning samt även några träningspass med rullskidor. Under hösten har det varit fokus på kondition, styrka och bålträning inomhus på gymmet. Nu när vintern är här är det grenspecifik träning som gäller, dvs skidor. Här har jag prioriterat att köra flera träningspass under kvällstid för att få uppleva skidåkning med pannlampa i skogen. Jag körde Öppet Spår som var ett mycket kallt och utmanande träningspass med fokus på långloppskänsla. Under mars månad kommer jag att fortsätta med att enbart fokusera på långpass med skidor. Målet är upplevelsen Enligt världens tuffaste kalkylator (redbullnordenskioldsloppet.se) har jag uppskattat vad som skulle krävas för en specifik tid och placering utifrån mitt senaste skidresultat, dvs Öppet Spår (2018) där jag körde på 8 timmar och 39 minuter. Den beräkningen talar om att det eventuellt kommer att ta mig 24 timmar och 26 minuter att köra Nordenskiöldsloppet. Beräkningen visar även att 98% av övriga deltagare i loppet kommer troligtvis att gå i mål före mig. En rimlig nivå för mig är att det snarare kommer att ta ca 28 – 29 timmar att ta mig runt banan från start till mål. Jag kommer att stanna och pausa på de olika stationerna dels för att äta varm mat, men även för att byta till torra kläder inför nattens skidåkning. För mig kommer det att bli viktigt att hålla koll på tiden så att jag håller mig inom den maximalt tillåtna tidsgränsen på 30 timmar. Mitt mål handlar inte om placering eller tid. Det handlar om den totala upplevelsen och känslan av att åka skidor i den snötäckta lappländska naturen, att få ta del av en orörd natur med alla mina sinnen och förhoppningsvis kanske möta en ren längs spåret. Det kommer att vara jag och mina skidor tillsammans med skogen, pannlampan och snön. /Karin McKee
